FIKRism

Tuesday, December 20, 2011

21 Dec 2012 - Dunya jo Khatmo

21 Dec 2012 … DUNYA JO KHATMO

[Language: Sindhi]








MAYA TEHZEEB



Ajj 21 Dec ahe, scientifically Winter Solstice Day yani saal jo uho deenh jadahain (northern hemisphere main) deenh sbh khan nandho ain raat sub khan waddi theendi aahe.
Ajj khan theek hik sal poe 21 12 2012 te Dunya jo subh kha purano calander Mayan Calander khatam thayar waro ahe. Maya tehzeeb Mexico main taqreebn 2000BC khan 500 AD tain rahandi hui ain Astronomy man pehnjo mit paar hui. Unhan jo thayal calander jhenh khe “Mesoamerican Long Count calendar” chawanda ahin, 5125 salan tain halando ahe. Ain in calander ja 5125 sal 21 Dec 2012 te poora thayar wara ahin. Ain Maya tehzeeb je mutabiq jadahin unhan jo hik calander pooro theendo ahe ta Dunya khatam thi weendi ahe. Ain Maya Tehzeeb je mutabiq he ehre qism jo pehriyon waqiyo na ahe Maya tehzeeb je mutabiq ehra waqiya pehriyan bhi 4 dafa thi chukka ahin Ain he 5on chakar hondo jo dunya kenh wadde disaster jo munh disandi.
Maya tehzeeb je mutabiq eho hik dor jo ikhtitam ta hik bbe dor ji shurwat ahe, in je nateeje main dunya ain dunya je rahakun ji zindagi bilkul badalji weendi, jeke energies and taqaton subhi hayatiyat te asar andaz thayn thyon unhan main waddi tabdeeli achi weendi…
Hik mystery eha bhi ahe ta Maya Calender jeko theek 11 August 3114BC khan shuru tho thiye, jadahin Maya tehzeeb paar chhike chhike 2000BC sal purani ahe ta poe ho pehnjo hee calander paar khan hazaren saal agg khan shuru chho kayo?




NOSTRADAMUS


 
Maya tehzeeb akeli nahe jhenh Dunya je Khatam thayar jo tareekhon dinyon hujan, kuch bya b wada wada scholars guzrya ahin jin pehnjon pehnjon pehnje ilm san Dunya je Ikhtitam jo Dates dinyon. Unhan man hik French Nostradamus ahe. Jeko 16ven Sadi jo Ghaib-dan ho… kai marhun je mutabiq WTC ji tabah kari ji peshen gui Nostradamus 100ven saal agg pehnje kitab Propheicies main kare chuko ho.
Nostradamus je peshengoiyin mutabiq bhi Dunya 2012 main khatam thayar wari ahe.



ISAAC NEWTON


 
Dunya jahan khe Gravitaion ja Laws sa waquf karair waro Newton pehnje hisab san Dunya je Khatam thayar ji tareekh 2160 AD. Calculate kayi ahe.


GALACTIC ALIGNMENT


 
Ilme Falkiyat je mutabiq her 26,000 salan khan poe asan jo Sijj asan ji galaxy Milky Way ji bilkul Center jee seedh main achi wendo ahe. Ain Sij jo Milky Way je center j bilkul seedh main achar astronomically hik wadde khatre jo sabab barji saghe tho.
Ain Ehe 26,000 sal 2012 main poora thayar wara ahin. Kujh marhun je nazdeek Maya Tehzeeb bhi inhi Galactic Alignment khe made-nazar rakhi hi Dunya je khatam thayar ji tareekh 2012 muyyan kai hui.



SOLAR MINIMUM SOLAR MAXIMUM


 
Jiyan asan ji Dunya/Earth mukhtalif seasons ma guzrandi ahe … eyan ee asan jo Sij bhi 2 waddin muasmun ma guzrando ahe. Jhen khe Solar Minimum ain Solar Maximum chawanda ahi. In ma her hik jo dor 11 11 sal jo theendo ahe. Solar Minimum 11 sala dor main Sij jon activities sard hondiyon ahin, jadahin the Solar Maximum waran 11 salan main Sij bilkul garam-joshi me hondo ahe, un te activities tez thi wendiyon ahin. Sij ja Tofan, yani Solar Storms ya Solar Flares jeke Solar Minimum ware dor main Hafte main 1-2 nikranda ahin ta Solar Maximum ware dor mai Hik Deenh main 2-3 theenda ahin.
Asan hin waqt Solar Minimum ware dor ma guzri rahya ahon, Akhri Solar Maximum jo dor 2001 main khatam thyo huyo. Next Solar Maxumum 2012 main shuru theendo.






SOLAR STORMS


 
Sij ja tofan tamam kharnak she Honda ahin. Jiyan ta bhudhayo wayo ehe waqtan fawaqtan Sij man nikranda rahnda ahin jin ma kujh asan ji Dunya de rukh kanda ahin, umooman asan ji Dunya ji Megnetic Field inhan je asar khan asan khe bachaye rakhandi ahe per poe bhi kuch wadan tofanan j asar kha dunya paar khe bachaye nahi saghandi. Sij je tofanan jo dunya te attack ka nayee ghalh naye, ehe arben salan khan dunya te nandha ya wada enda rahya ahin, per je nayee ghalah ahe ta uha eha ta je hin chakar ko wado tofan ayo ta dunya ja naqsho ain insanan jon zindagiyon bilkul mataye chhaddindo. Chho jo hin waqt asan ji dunya bilkul Hi-Tech barji wayi ahe. Ain asan jo her kam Electric and Electronic devices ji madad san payo the. Hik Solar Storm akh chhinbh main khala me mokliyal sabhi satellites, dunya ja computers, mobiles, radios, bijli ghar… nakara tabah o barbad kare chhadindo … ain eho kedo wado nuqsan hondo tawanjh in jo paar andazo lagai sagho tha, eho hik wado Apoclaypic event thi saghe tho.. ain asan wari Stone Age main puhchi weendasin.. na tv kam kandi na telephone na internet na radio na paani ji supply na ka bee ka madad. subh ATM cards and machines nakara barji chukyon hondyon, subh bank accounts main rakhayl ‘electronic pesa’ akh chhinb main 0 barji weenda.. bulke bijli ghar ee tabah thi chukka Honda, jeko fuel bachal hondo unh je istimal kha poe ta dunya ghugh oondah jo shikar barji weendi. Petrol na hujar kare sajjo transport nakara barji wendo. Transport je nakara barjar sa sajji Food Chain disturb theendi..
Eha hik Disaster Film na ahe bulke 2009 ji National Academy of Science ji research report ahe.
Ehre ee qism jo hi Solar Storm 1859 me ayo ho, per khush-qismati sa un time asan wat sabh khan oonchi technology sirf Telegraph ee hue jeka in jo shikar thi.. jhenh khe bad main sahi kayo wayo.
Ehro hik nandho tofan 1989 main Canada je soobe Quebec main ayo ho and sajjo soobo oondhe main gark thi wayo. Ain Canada ji hukumat un khe beehar naye sire san thayo.
Per 1859 waro tofan Quebec tofan khan 10 guna wado ho.
Kujh marhun chawan tha Global Catastrophe jald ee achar wari ahe jadahin ta asa agg me ee in mamle mae OverDue thi chukka ahyon.




EARTH MAGNETIC POLES


 
Sciensdanan je mutabiq Asan ji dunya ja Magnetic Poles kujh hazaren lakhen salan main pehnje position mataeenda ahin. Ice Cores and Deep Sea Geology ji madad san khabar pawe thee ta ajj khan 780,000 sal ag, qutub numa ji sui asan khe Dhakhan (south) taraf isharo kare dikhare han, jadhanin ta unkha 50,000 sal age ha wari Utar (north) taraf isharo kare han. Eho asan je planet jo hik Recurring Pattern ahe jeko khenh b time beehar eyan thee saghe tho, yani South Pole North barji wendo ain North pole South. Ain qutub numa ji sui jeka haare North taraf isharo kandi ahe uha achanak South taraf isharo kandi.
Ehre Phenomenon je thayar san asan ji Dunya ji Magnetic Field disturb thendi ahe, ain jakadahin ehre Ain time te kenh Solar Flare asan de rukh kayo … ta poe akh chhinbh main Dunya hik Saryal Raakh (wangur) barji wendi.
Sciencdanan je mutabiq akhri magnetic reverse 780,000 pehryan thi hui jeka hare ‘average’ khan kafi tapi wayi ahe, in kare in field reversal je mamle main bhi asan wari Overdue barji chukka ahyon, yani ehro amal kenh bhi time thi saghe tho… asan kandhi te bhetha ayhon.




Akhir main kujh beyen nandhin per waddin waqiyan je taraf isharo b kando halje:



 ORDOVICIAN MASS EXTINCTION



  Arben salan je asan ji dunya ji hayati ware dor man, taqreeban 99% species vanish thi chukka ahin, khas tor te 5 wadan Mass Extinctions je waqiyan je kare. Un ma subh kha pehriyon ehre qism jo waqiyo ajj khan 450 million years pehriyan ronuma thyo.
Eho aj tain hik qism ji Mystery ahe te eiyon chho theendo ahe per eha haqiqat ahe ta waqtan fa waqtan kenh sabab je kare duny jo hik wado his achanak naboodi jo shikar barji weendo ahe. In jo hik sabab eho tajweez kayo wayo ahe ta asan jo Solar System her 64 million salan main pehnje Milky Way je madar ka baahar nikri weendo ahe, ain ehri soorat main Galactic Bow Shot (ya Shockwave Bow) ma niktal motmar Cosmic Rays jo shikar barji weendo ahe. Ehri soorat main Dunya main saddi hayatiyat j achanak khatam thayar jo khatro bilkul mumkin ahe.




NEMESIS


 
Nemesis hik dwarf star ahe jeko asan je Sij jo orbit kando ahe. Dwarf hujjan je kare hin sitare khe anya tain dditho na wayo ahe per kujh bbayen mukhtalif sababan je kare he mafrooze joriyo wayo ahe ta eho sitaro hi khas muddat khan poe asan je Sij je bilkul wejho achi wendo ahe ain Catastrophic Events jo sabab barbo ahe.




BETELGEUSE

 
Betelgeuse hik Big News ahe, hee hik marandar sitaro (dying star) ahe, jhen khe Red Giant Star chawanda ahin. Betelgeuse asan ji galaxy main asan kha mahz 600 light years pare ahe jeko astronimcally asan khan gharo pare nahi. Per khas ghalh eha ta hee sitaro pehnji maut ji kandhi te ahe ain hik ticking bomb wangur kenh bhi time phaate saghe tho.
BETELGEUSE Orion Constellation main Located ahe ain asan je Sij khan 20 dafa wadheek waddo ahe.
Sceincdan eho dissi kare heran ahin the Betelgeuse guzrayal 10 salan main 15% Dim thi chuko aa, ain eho tamam gharo Unstable aa, ain pehnji kefiyat tezi sa mataye rahyo ahe.
Astronomers samjhan tha ta Betelguese kenh bhi time Supernova thi saghe tho. Matlab eendar kujh lakhen salan main per barabar bilkul subhare bhi eho phaati saghe tho. Yani Supernova thi saghe tho ain Supernova Kainat je sub kha wadho dhamko samjho wendo ahe (big bang chhade kare), jadahin ko sitaro marando ahe to ho hik wadhe dhamake saan khatam theendo ahe jhen khe Supernova chawanda ahin. Supernova main Sitare je bbidheen poles maa Naqabile-e-Yaqeen tez rafter san roshni nikrandi ahe,jhen khe Gamma Rays chawanda ahin. Jekadain in Gamma Rays asan ji taraf rukh kayo ta ghat main ghat nuqsan bhi eho theendo ta asan jo sajjo Atmosphere sedondan main ghaaib thee wendo, ain jekadahin ko atmosphere na rahando ta Her Saah waro mintan main mare wendo.…
Jaddahin Betelguesa phaati kare Supernova theendo ta asan khe deenh jo hik byo Sij waangur nazar eendo! Ain in hikre lamhe main Betelguese etri energy release kando jetri asan jo Sij pahnji poori hayati main kando ahe. (munjhi pehnji soch mutabiq eha ghalh matan islami ravayat main budhyal un ghalh taraf isharo na huje ta qayamt deenh sij Olah kha Ubhrando!)



[Note: Matheen saddi maloomat Internet ain mukhtalif Science Documentaries ta warti wayi ahe. Ddinnal titles khe search kare haqaaiq khe trace kare saghje tho.]



AZHAR HUSSAIN ABRO

No comments:

Post a Comment

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...